Till slut kändes det riktigt bra

där på skolan.
Vilken lättnad!
Det hände något på eftermiddagen i onsdags som gav mig mersmak på att arbeta som lärare.
Niorna var så okoncentrerade och ointresserade av sin illustrationsuppgift till en början och jag gick mest runt och sa"ska du inte sätta igång?", "var är ditt papper och din penna?" osv.
Det var inte jättekul.
Hela tiden var det nån som höjde musiken eller utstötte omotiverade ljud eller krånglade på något sätt.
Men så, jag vet inte riktigt vad som hände, plötsligt gick jag runt och faktiskt hjälpte elev efter elev och de verkade uppskatta det! Jag började försöka utmana dem lite. De är ju trots allt nior.

Vid den punkten var det något som vaknade till liv hos mig. För jag vet att man måste öva för att bli bättre på att skapa bilder och de verkade tro att sånt kom naturligt och att det var de som saknade talang.

Jag kan inte låta bli att se det här som en klassfråga. Självklart är det inte så enkelt, men här fanns det så många elever som absolut inte trodde på sig själva eller på bildämnet. Och det var svårt att få dem att lyssna det minsta. Någon klagade på att hon inte kunde koncentrera sig och när jag sa att det var en viktig sak att träna på blev hon uppriktigt förvånad. Hon trodde det bara var nåt som lärarna tjatade om. Jag sa att man behöver kunna det vad man än tänker göra i livet.

Om man tror att det man lär sig i skolan saknar betydelse för framtiden är det svårt att ta utbildningen på allvar. Jag skulle vilja visa de här eleverna vad man ska ha kunskaperna till. Att man faktiskt kan arbeta med bild när man blir vuxen. Inte bara som bildlärare.

Vissa barn och ungdomar får veta vad de ska göra med sina kunskaper. De känner vuxna människor som har "drömyrken". Men kommer man från en omgivning där få människor arbetar i den akademiska världen vet man ju inte att man kan komma dit. Och skolan arbetar ju i hög grad med att lära ut sånt som är bra att kunna i de akademiska yrkena. Såklart att det då kan kännas ointressant.

Jag tycker att större del av undervisningen skulle avsättas till att studera vad man ska göra med kunskaperna. Människor inom olika yrken skulle besöka skolorna och eleverna skulle göra fler studiebesök. Särskilt under högstadiet då motivationen kan vara så låg.